Följ med NVAA:s läcksökare på uppdrag: Hitta vattenläckan!
Att vara läcksökare är inte något som vem som helst klarar av, det blir tydligt när man följer med NVAA:s läcksökare Johan Schleimann-Jensen på ett fältuppdrag. Johan har över 30 års erfarenhet av läcksökning och har arbetat upp en enorm skicklighet när det kommer till att lokalisera läckor. Här får du en inblick i detta viktiga arbete, som bidrar till att trygga kommunens ledningsnät och vattenförsörjning.
Redan som tonåring började han jobba på sin fars läcksökningsfirma och sedan dess Johan Schleimann-Jensen rest världen över i sitt arbete med att hitta läckor. Han har arbetat med olika system, däribland vatten, gas och fjärrvärme, men har nu specialiserat sig på vattenläckor genom sitt arbete på NVAA. Men hur jobbar egentligen en läcksökare? Under fältbesöket som beskrivs nedan visar Johan upp det han kallar för ett skolboksexempel av ett läcksökningsuppdrag.
Läcksökning i fält – steg för steg
Vi befinner oss i ett område i Rimbo. Solen skiner, men någonstans under ytan på asfalten lurar en vattenläcka. Den går inte att se, men den är orsak till att stora mängder vatten flödar ut i marken. Johan har fått information om att det går ut mer vatten än normalt i ett område i Rimbo. Han har sedan – tack vare indikationer från fjärravlästa vattenmätare – lokaliserat området där läckan finns. Nu återstår bara att hitta den exakta platsen.
– Vi kommer börja med att lyssna efter läckan för att veta var vi ska söka efter den. En läcka gör att det bildas en stråle, den orsakar ett tryckfall som skapar vibrationer. Beroende på material färdas vibrationerna på olika sätt i godset och vattnet. Små läckor är i regel högfrekventa. Stora läckor är lågfrekventa, ljudet kan till och med dö ut eftersom det inte bildas något tryckfall.
Vibrationerna som skapas kan också färdas på olika sätt beroende på material.
– I en plastledning är godset väldigt mjukt, då dör vibrationerna ut snabbare. Med järn och stål kan det färdas otroligt långt. I det här fallet har vi att göra med en gjutjärnsledning från 50-talet, förklarar Johan och plockar fram läcklyssnaren.
Lyssnaren sätts på en spindelstång, som har kontakt med en ventil. Genom lyssnaren kan man fånga upp ett ljud – det är ett stadigt brusande som vittnar om att det finns en vattenläcka någonstans. Johan visar vägen till en ventilbrunn i närheten, där sker nästa lyssning. För någon som är oerfaren är det nästan omöjligt att höra någon skillnad på de olika ljuden, men Johan kan konstatera att frekvensen på det nya ljudet är något högre än tidigare. Lyssning sker vid ytterligare en ventilbrunn innan det är dags att använda nästa verktyg: korrelatorn.
Johan plockar fram korrelatorn och sätter mikrofoner i två av ventilbrunnarna för att omringa läckan och så småningom konstatera dess läge. För att genomföra mätningen kollar han upp dimension, material och antal meter rör.
– Vet vi dimension och material vet vi hur fort ljudet färdas i materialet, berättar han.
I det här fallet ger korrelatorn tydligt utslag. En stapel skjuter upp och dess läge är cirka 100 meter från den ena mikrofonen.
– Här har vi en jättebra korrelation – ett riktigt skolboksexempel, förklarar Johan. Så är det inte alltid. Ibland kan man behöva lyssna på specifika frekvenser eller använda andra verktyg.
Det är nu dags att lyssna efter läckans exakta läge. Till det används den så kallade marklyssnaren, ett känsligt verktyg som sätts mot marken och fångar upp ljud underifrån. På ett ställe hörs ett tydligt ljud och sändaren ger skarpa utslag. Läckan är hittad! Johan tar fram sin sprayflaska och markerar läckans plats. Nästa steg är schaktning, lagning och så småningom återställning. Johans uppdrag är därmed slutfört!
Ett varierande arbete som kräver stor erfarenhet
Det här var som tidigare nämnt ett enklare läcksökningsuppdrag. I många fall är det betydligt svårare att hitta läckor och det kan krävas andra verktyg eller tekniker, såsom sökning med hjälp av vätgas. Trafik och andra ljud kan också försvåra arbetet, varför Johan ofta utför läcksökning på nätter. Det gäller framför allt i vältrafikerade Norrtälje.
Variationen i rollen som läcksökare är stor och ingen dag är den andra lik, även om många dagar påbörjas på samma sätt.
– Jag börjar med att se över systemen, kolla värden från vattenmätare och flöden. Jag kan till exempel se var det går åt mer vatten än normalt, berättar Johan.
Johan pekar på vilken stor nytta de nya mätarbrunnarna och fjärravlästa vattenmätarna gör för hans arbete med att hitta läckor. Utan mätarna kan han behöva gå runt i dagar, kanske veckor, för att hitta en läcka.
– Med bättre mätteknik blir vi snabbare på att hitta läckor, åtgärda dem och hålla vattnet i ledningarna, säger Johan.
Vad är det bästa med att vara läcksökare?
– Att lösa problemet och knäcka koden. De svåraste jobben är oftast de roligaste!
Ja, det är tydligt att Johan besitter specialistkunskap när det kommer till läcksökning. Han kan höra avvikelser som ingen annan hör och hitta läckor genom avancerade metoder. Vi på NVAA är oerhört glada över att Johan dagligen hjälper oss att trygga kommunens ledningsnät och stoppa vattenläckor!