Separat insamling av textilavfall införs från 2025

Kläder, hemtextil, inredningstextil, väskor och accessoarer som huvudsakligen består av textil.  

Från och med 1 januari 2025 får kommunerna ansvar för insamling av textilavfall. Men inom EU diskuteras redan en annan lösning: ett producentansvar för textil. Det innebär att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Producenter måste då bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system.  

En annan orsak till att det inte införs fastighetsnära insamling av textil är att textilierna som ska kunna återbrukas eller materialåtervinnas måste vara rena och torra. Vid fastighetsnära insamling, som ofta sker utomhus, riskerar de att skadas av fukt och kan mögla. De kan också gå sönder eller skadas på annat sätt.  

Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år. Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.

Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas eller – om textilen är trasig och utsliten – materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.

Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Vi kan jämföra det med utsläpp från med bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.

Insamlad textil sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader.

Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö. Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.

Textilavfall som är blött, smutsig eller kontaminerat går direkt till energiåtervinning.

I genomsnitt köper varje person 25 nya plagg varje år. År 2023 var konsumtionen av textil drygt 11 kilo per person, och närmare 8 kilo slängdes i soppåsen. Av den textil som slängs beräknas mer än hälften vara i användbart skick, alltså helt och rent.  

Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan i stället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.  

Det är lätt att bli fartblind i sin konsumtion. Modet växlar i en allt snabbare takt, förr kom kanske fyra kollektioner på ett år, nu kommer nya kollektioner löpande. Men, med nya produkter uppkommer nytt avfall och det är inte bara i slutet av en produkts liv som den skapar avfall. Vi brukar prata om det osynliga avfallet, det avfall som uppstår under tillverkningen, som konsumenten aldrig ser. Om vi konsumenter ska kunna agera miljövänligt måste det osynliga avfallet bli synligt!  

För att illustrera detta kan du tänka dig att par sneakers. De väger inte mycket mer än 550 gram, men ger upphov till 7 kilo avfall under produktionen. Samma sak gäller för ett par jeans. De väger runt 450 gram men ger upphov till 28 kilo avfall under produktionen. Då förstår du kanske hur minskad produktion och konsumtion skulle kunna minska klimat- och miljöpåverkan. När livslängden på ett plagg fördubblas minskar klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent.  

Fler tips för att minska din klimat- och miljöpåverkan finner du här: 

• Om du måste skaffa nytt, köp begagnat i första hand. 

• Lappa och laga. 

• Om du behöver köpa ett nyproducerat plagg, köp av god kvalitet så att du kan använda det länge. Då har plagget också ett andrahandsvärde om du av någon anledning inte längre kan använda plagget. 

• Sälj eller skänk kläder som du inte längre använder, så kan de komma någon annan till användning och ersätter ett nytt plagg. 

• Hyr eller låna plagg och utrustning som du använder sällan.  

Ja, du kommer fortsatt kunna lämna in dina hela och rena textilier till frivillighetsorganisationer. Det som inte du längre behöver eller önskar ha kvar, kan göra någon annan glad!  

Det finns ingen särskild hantering för underkläder och strumpor, alltså ska de sorteras på samma sätt som andra textilier. Blöt, smutsig och kontaminerad i särskild behållare, torr och ren kan lämnas till Human Bridge för att kunna gå till materialåtervinning eller återbruk. 

Det har stått mycket i media om att privatimporterade kläder från exempelvis Shein och Temu riskerar att innehålla höga halter av skadliga ämnen. Företag har ett ansvar för att de varor som finns till försäljning inom EU är säkra ur hälso- och miljösynpunkt. Men om du beställer något via nätet direkt från en leverantör utanför EU, omfattas den varan inte av samma lagkrav. I värsta fall kan varan innehålla ämnen som är förbjudna i EU eftersom ämnena är skadliga för hälsa eller miljö. Alla privatimporterade varor, inte bara textil utan framförallt elektronik, leksaker och smink, riskerar att innehålla ämnen i halter som inte är tillåtna för försäljning i EU. Det är du som importerar som är ansvarig för att kontrollera att varan är säker att använda och hur den ska hanteras när den har blivit avfall.

Om du har kläder eller andra textilier som du tror kan innehålla skadliga ämnen ska dessa lämnas i behållaren för blöt, smutsig och kontaminerad textil på återvinningscentralen. Dessa textilier är inte lämpliga att återbruka eller materialåtervinna, de går därför direkt till energiåtervinning. 

Textilierna som lämnas in ska i första hand återbrukas och när det inte går ska de materialåtervinnas. Det är enbart om inget av detta är möjligt som de går till energiåtervinning. Om man blandar blöt, smutsig eller kontaminerad textil med textilier för återbruk eller materialåtervinning riskerar det att förstöra allt inlämnat material i samma behållare, till exempel för att det möglar, blir smittat av skadedjur eller blir oljigt. Det är för att skydda övriga textilier som blöt, smutsig och kontaminerad textil lämnas i en särskild behållare.

Att det inte lämnas i behållaren för energiåtervinning är för att vi enligt lag är skyldiga att samla in och hantera textilierna separat. Det är också värdefullt för oss att veta hur mycket det rör sig om, särskilt inför kommande producentansvar. Det ger oss kunskap om mängder och sammansättning så att arbetet med att öka återvinningsgraden kan förbättras. 

Du är alltid välkommen att kontakta oss på Norrtälje Vatten och Avfall om du har funderingar kring insamling av textilavfall i kommunen.

Våra kontaktuppgifter

Du hittar också mycket information på sopor.nu, både om textilier och annat avfall, både om återvinning och återbruk.