Spännande insikter från projektet TransFarm
Nu har projektet TransFarm avslutats. TransFarm undersökte hur cirkulära system för matproduktion kan bedrivas i Östersjöregionen. Det EU-finansierade projektet var ett samarbete mellan Sverige, Finland, Estland och Lettland. Vattencentrum, som är en del av Norrtälje Vatten och Avfall, bidrog med både stödmaterial och en demoanläggning för akvaponi.
När man öppnar dörren till den lilla akvaponiska odlingen på August Strindbergs gata möts man av en fuktig värme och gröna blad i mängder. Ljudet av vatten som porlar komponeras av den ljuvliga doften av kryddväxter. Odlingen har använts som demoanläggning till projektet TransFarm. Projektet syftade till att lyfta och sprida information om akvaponi i Östersjöregionen, samt ge inspiration till fler att starta en akvaponisk odling. Vad är akvaponi? Kortfattat är det ett cirkulärt odlingssystem som kombinerar fisk- och växtodling, där näringen från fiskarna används för att gödsla växterna.
Donatella Acquaviva, projektledare för Norrtälje Vatten och Avfalls bidrag till TransFarm, berättar om bakgrunden till projektet:
– Vi står inför flera utmaningar i samhället. Det finns prognoser som säger att vi kommer ha en befolkning på cirka 9 miljarder om 20 år, och att 70% kommer bo i städer. Vi har också sett att det saknas resiliens i matsystemet i Östersjöregionen. Vi är beroende av importer av fisk och grödor. En fråga i projektet har därför varit hur vi kan bli mer självförsörjande.
TransFarm-projektet var ett samarbete mellan olika aktörer i Sverige, Finland, Estland och Lettland. Vattencentrums projektgrupp hade som uppdrag att identifiera hinder för marknadstillträde, till exempel i form av lagstiftning. Resultatet blev bland annat ett dokument med en sammanställning av alla tillstånd som krävs i varje deltagande land för att starta en akvaponisk verksamhet. Tillsammans med de övriga projektpartnerna samskapade de även utbildningsmaterial. De bidrog också med en demonstrationsanläggning för akvaponi. Den användes för tester och som en mötesplats för att väcka intresse och kommunicera kring akvaponi.
Hela projektets slutresultat, vilket innefattar rapporter och stödmaterial, har nu publicerats på Central Baltics hemsida.
Vad är fördelarna med akvaponisk odling?
– Det finns flera fördelar, bland annat när det kommer till vattenbesparing. I en akvaponi tillsätter man inte vatten, det går runt i systemet. Det enda som behöver tillsättas är det som dunstar bort och det som växterna tar upp, förklarar Kristiina Mustonen, som deltog i projektet.
Hon tillägger att det inte blir samma utsläpp av näringsämnen i naturen – det tas i stället upp av växterna.
En annan fördel är möjligheten att nyttja överskottsvärme, exempelvis från stora mataffärer.
– När man kyler ner varor bildas mycket värme som brukar vädras ut. Man skulle i stället kunna använda värmen för att värma upp växthus, berättar Kristiina.
I en akvaponisk odling får man inte använda antibiotika eller bekämpningsmedel. Att odlingen sker i ett slutet system innebär också att man får mer kontroll över slutprodukterna.
– Om man ser till att inte föra in skadeinsekter kan man få fina produkter. Det blir inte så mycket svinn som i traditionella odlingar, säger Kristiina.
Men akvaponi innebär inte bara guld och gröna skogar, det kan också vara en kostsam historia. Störst är energikostnaderna – att värma upp ett växthus året runt kräver mycket energi. Kostnaden för uppvärmningen gör att det blir svårt att hitta lönsamhet.
– Det är svårt att få det att gå runt enbart som producent. Man skulle behöva vara inriktad på att skapa exklusiva varor som kan säljas väldigt dyrt. Det blir tufft när konkurrensen på marknaden är stor. Inkomstkällor kan i stället vara besöksnäring, utbildning och föreläsningar, säger Kristiina.
– Det bästa sättet är att integrera en akvaponi i en befintlig affärsmodell, det kan till exempel fungera för en restaurang eller en odlare, tillägger Donatella.
I TransFarm-projektet har man som tidigare nämnts testat alternativa vattenkällor. I Estland testade man att använda renat gråvatten till odlingen. I Vattencentrums akvaponi testade man om det går att använda regnvatten. Vad blev resultatet?
– Det går att använda, men man behöver ha koll på hur länge vattnet kan lagras innan det uppstår problem med till exempel mögel, säger Donatella.
Att det finns möjligheter att använda regnvatten är en positiv insikt, som bland annat kan komma till nytta vid vattenbrist.
För den som är intresserad av att starta en egen akvaponisk odling har Donatella några viktiga tips:
– Börja i liten skala för att se vad som kan gå fel. Och skapa nätverk – det krävs kunskap från olika sektorer.
Materialet från projektet kan användas som stöd. Det finns rapporter från de olika demoanläggningarna och information från deras övervakningssystem. Där finns bland annat data som berättar vad som har gått fel och hur man åtgärdade det.
Hur ser framtiden ut för akvaponisk odling?
– Jag tror starkt på att utnyttja överskottsvärme genom att hitta samarbeten med aktörer som har ett stort svinn av värme, till exempel fabriker eller datacentraler, säger Kristiina.
Projektet har varit lärorikt och starkt kopplat till Norrtälje Vatten och Avfalls vision: att skapa smarta kretslopp för kommande generationer. Cirkulära matsystem där varken energi eller vatten går till spillo kan mycket väl vara en del av den framtida matindustrin.
