Jobbar varje dag, dygnet runt – möt våra vardagshjältar bakterierna
Sedan många år tillbaka har bakterier använts i reningsverk för att rena avloppsvatten. Bakterierna arbetar nästintill oavbrutet och kräver inte mycket i utbyte – bara luft och mat. Här får du en exklusiv inblick i vardagen för reningsverkens hjältar!
På ett reningsverk ska det inkommande avloppsvattnet genomgå flera steg innan det så småningom skickas ut till en så kallad ”recipient”, som exempelvis kan vara ett hav. Inledningsvis i processen sker en sedimentering där det grova slammet separeras och förs till en rötkammare. Avloppsvattnet som blir kvar skickas sedan till den biologiska reningen, där bakterierna spelar en huvudroll.
– Bakterierna hjälper till att få bort kväve, fosfor och organiskt material. Det är näringsämnen som bidrar till övergödning, berättar miljöingenjören Emma Gunnerblad, som bland annat arbetar med att övervaka bakteriernas arbete.
– Bakterierna gör allt jobb – vi andra är bara bakterieskötare. På Lindholmens reningsverk tar vi hand om 4500 kubikmeter aktivt slam. Det kan liknas vid en stor bakteriesoppa, skrattar Emma.
Vad behöver bakterierna för att ha en god arbetsmiljö? De flesta klarar sig alldeles utmärkt på mat och luft. Emma berättar dock att det finns olika typer av bakterier som bidrar med olika tjänster beroende på vilka förutsättningar de får.
– För att bakterierna ska växa till behövs syre, men under reningsprocessen behövs också syrefria perioder då bakterierna i stället använder ämnena fosfor och nitrat. Bakterierna suger upp dessa ämnen och hjälper därmed till med att få bort dem från avloppsvattnet, berättar Emma.
Vad tror du att bakterierna tycker om sin arbetsmiljö?
– Jag tror att de tycker att det är ganska trevligt. Vissa kanske kan klaga på att det är för långa perioder utan luft, men i det här fallet ser slammet fint ut, säger hon och pekar på en mikroskopbild där bakterier från reningen kan studeras. På bilderna syns klumpar av bakterier. Klumparna är nödvändiga – de gör att bakterierna kan samlas upp och återföras till processen om och om igen.
Bakterierna jobbar dygnet runt, året om, och de behöver ingen semester – eller?
– De får faktiskt en liten semester hos oss. När bakterierna kommer ut i våra sedimenteringsbassänger sjunker de till botten innan de pumpas tillbaka. Då får de varken mat eller luft, därför går de in i ett slags viloläge, förklarar Emma.
Hur vet man om bakterierna trivs? Emma visar exempel på hur proverna kan se ut om bakterierna inte trivs. Då bryts bakterieflockarna sönder och blir glesa. Emma studerar slammet med jämna mellanrum för att veta om åtgärder krävs för att förbättra arbetsmiljön. Hur bakterierna arbetar påverkas av olika faktorer, bland annat vattentemperaturen men också hur stor belastningen är på reningsverket.
Men det är inte bara bakterier som arbetar med biologisk rening. Även mikrodjur i form av en- och flercelliga organismer hjälper till att filtrera vattnet och få bort oönskade partiklar. Klockdjur, ciliater, rotatorier … de komplicerade namnen står för olika typer av pyttesmå djur som enbart kan ses genom mikroskop. De springer omkring i bakterieflockarna och liknar i mångt och mycket små figurer i ett tevespel. Mikrodjuren och bakterierna samspelar för att få fram en produkt som är betydligt renare än det inkommande avloppsvattnet. Men trots ihärdigt reningsarbete finns det vissa saker som inte är lika enkla att avlägsna.
– Farliga ämnen, som kemikalier och läkemedelsrester, går inte att få bort på samma sätt som näringsämnen. De kan skada reningen och göra så att slammet som skickas ut till jordbrukarna blir förorenat. Det kan också skada bakteriestammen, säger Emma.
Finns det någon nackdel med att använda sig av bakterier i reningen?
– De tar ganska mycket plats. Sedan är de är levande organismer som vi inte alltid kan styra till hundra procent. Men det finns inget bra alternativ – det hade varit väldigt dyrt och krångligt att bara använda kemikalier till reningen. Bakterier är effektiva på det sättet – med små medel kan man få dem att göra väldigt mycket.
Bakterier kan med andra ord vara till stor nytta och bidra till att skapa hållbara kretslopp. Det är därför av yttersta vikt att vi visar bakterierna hänsyn och inte spolar ner fel saker i våra avlopp.
