Ulrika ger vattnet ett andra liv
Med regnvatten och renat avloppsvatten skapar hon sitt eget vattenkretslopp på tomten i Hensvik utanför Herräng. Norrtälje Vatten och Avfall fick möjligheten att besöka henne för att få veta mer om hur vattnet samlas, renas och återanvänds på fastigheten.
När Norrtälje Vatten och Avfall inom projektet ”Metoder för att nå hållbar vattenanvändning” börjar ta kontakt med boende, företagare och föreningar i en av orterna för pilotstudierna, Herräng, svarar Ulrika Reimer snabbt att hon är intresserad av att delta. Vi får då veta att hon själv har såväl ett system för insamling av regnvatten, som ett med minireningsverk – för insamling av renat avloppsvatten.
Ulrika deltar tillsammans med andra intresserade Herrängbor, vid en workshop om vattenanvändning, som Norrtälje Vatten och Avfall anordnar i Folkets Hus i Herräng i juni. Vi märker att det finns nyfikenhet, att man är intresserad av att veta mer om hennes lösningar – och att hon gärna delar med sig av hur det fungerar och av sina erfarenheter.
Studiebesök i Hensvik
En varm sommardag i början av juli fick vi besöka Ulrika i Hensvik, för att se hur det insamlade vattnet enkelt kan återanvändas i trädgården och för att få mer kunskap om dessa metoder. Lösningar som hon och hennes man använder för att minska förbrukningen av dricksvatten.
Ulrika berättar att hon är uppväxt på bondgård och att det miljödrivna tänket funnits med sedan barnsben. Man försökte vara så självförsörjande som möjligt på gården och fick tidigt lära sig att ta tillvara på resurserna.
– Resurserna är inte oändliga och alla behöver göra något för att de ska räcka till, säger Ulrika.
Sedan 60-talet, då som barn, har hon vistats på orten och förstått att det lätt blir torrt i markerna i det bergiga landskapet nära havet. Björkarna gulnar ofta tidigt och man fick lära sig redan som liten att hushålla med dricksvatten.
– För permanentboende skulle det vara katastrof om brunnen sinade, säger hon, och berättar att man också aktar sig för att få saltvatteninträngning i sin brunn, vilken kan vara svår att bli av med när det väl börjat. Sommartid använder de också andra metoder för att hushålla med dricksvattnet. Exempelvis tvättar de sig i havet i stället för att duscha och håller ner antalet spolingar i toaletten så mycket som möjligt.
Regnvatteninsamling
Ulrika visar hur vatten direkt börjar pumpas upp ur regnvattentanken, som rymmer 4000 liter vatten, så fort man ansluter slangen till snabbkopplingen i marknivå. Vattentanken är nedgrävd på fastigheten och lösningen kom med en pump inkluderad. Praktiskt nog är tanken placerad där det odlas och det blir därför mycket smidigt att sköta bevattningen av växterna. Vattnet som samlas upp kommer bara från halva taket på boningshuset, men det har aldrig tagit slut.
Rening och återanvändning av avloppsvatten
Intill regnvattentanken finns nedgrävt ett minireningsverk och en annan tank – för uppsamlande av renat avloppsvatten. Även till denna tank finns en pump som gör att också detta vatten lätt kan tas upp och användas till bevattning. Vattnet är lika klart som dricksvatten och när Ulrika håller fram en ”skopa” av vattnet i sina händer, kan vi inte känna att det luktar något.
Totalt behövdes en yta på cirka 15 kvadratmeter för att få plats med allt. Dessa vattentankar är relativt grunda, jämfört med vissa andra på marknaden och passade därför bra på en bergig tomt. Ovanpå tankarna ligger cirka en halvmeter jord och det enda som syns i marknivå är tanklocken. Man har en slamavskiljare med biologiskt reningssteg, till vilket syre automatiskt tillsätts en gång per timme med hjälp av en fläkt. Slamtömning görs en gång per år och i övrigt är det endast ett så kallat flockningsmedel som man behöver tillsätta, för att reningsprocessen ska fungera. För det har familjen en automatisk lösning under diskbänken, där man sätter in en 15-litersdunk två gånger per år. Till den finns dessutom en timer som doserar medlet, som man kan ställa om nivån på via internet.
Det märks att Ulrika brinner för hållbara lösningar och för dela med sig till andra av hur man kan göra. I bekantskapskretsen finns de som följer i hennes spår och är på väg att också börja samla in regnvatten. För henne själv är nästa steg att någon gång i framtiden också kunna använda det insamlade vattnet till toalettspolning. Hon avslutar med att säga:
– Jag tycker det är roligt att vara inspiratör och kanske få fler att börja tänka på hur man kan använda resurser mer hållbart.
Och det är precis det som projektet ”Metoder för att nå hållbar vattenanvändning” handlar om – att vattenanvändarna själva hittar innovativa lösningar, som passar förhållandena på orten och som fler är positiva till att testa.
